Sovmorgon måste va det bästa som finns! Ligger i sängen och hör hur det regnar och blåser ute. Kul när jag och Jazze ska på möte utomhus kl 16 idag. Sen blir det hoppträning för Jenny 18.30

Igår och i förrgår ringde jag alla samtal som jag har skjutit på i säkert 2-3 månader. Jag ringde jordbruksverket för att reda ut hur veterinärbesiktningen måste gå till på SM. Det är så mycket regler som ska följas. Sen ringde jag folksam och agria och frågade om sponsring till SM. Ringde halva mariestads kommuns va-avdelning och frågade om vi fick använda vattenposten på bandyplan där vårt mobila stall ska stå. Varför skjuter man så länge på saker? När det känns så skönt efteråt? Jo för jag tycker det är jättejobbigt att ringa och tigga saker. Men nu är det gjort iaf.

Min sponsorlista börjar bli lång nu. Men det går åt mycket priser då SM går i 6 grenar och dessutom har vi öppna klasser som också behöver hederspriser.

Nu måste jag ta tag i livet. Här kan jag inte ligga hela dagen!

Jazze hade också sovmorgon en dag när jag kom till stallet:)

Valborgsmässoafton åkte vi till Göteborg jag och Samuel. Vi och alla Samuels syskon skulle kolla på Chalmersstudenternas valborgscortege där Samuels syster va med. Som Mariestads karnevalen fast 10 ggr bättre. Och längre! 49 ekipage va det. Det va jättekul att se. Men kallt!! Efteråt åt vi mat på Tranquilo. Sen checkade vi in på fyrstjärniga Clarion Collection Hotel Odin där Johanna jobbar. Där blev vi sittande i baren halva natten. Gick och la oss lagom dragna. Vid 7 va vi uppe och åt hotellfrukost med Johanna som hade jobbat natten. Efter lite mer vila åkte vi till Samuels syster som också bor i Göteborg och hjälpte henne flytta ur sin lägenhet. Senrullade vi mot mariestad igen. Innan Torsö han vi med ett varv på marknaden också:)

Hela veckan har jag ridit i min dressyrsadel för att lära mej att sitta i den. Jag har plockat bort stigläder och stigbyglar. Jag har ridit på banan och jag har ridit i skogen. Det går bättre och bättre på rakt spår. Men jäklar va jag får rida!! Igår galopperade vi upp för en lång backe på Mon. Jazze brukar dra i full galopp. Men jag satt som en kung och kunde bromsa med sitsen. Vanligt tränsbett hade jag också. Idag har jag grym träningsvärk i magen. Träna träna träna!!!

Hej och hå vad dagarna går! Förra veckan va vi hos Josse och tränade. Det blev tårar som vanligt. Jag måste ändra mitt tänk. Jag kan inte sitta och tycka att hindren är jättehöga och att jag ska få spagettiben! Träningen gick bra. Vi började lite lugnt :)

I torsdags löshoppade vi Cajsa och Fias 2 hästar. Cajsa löshoppade för andra gången i sitt liv. Första gången va katastrof. Hon bara vände och sprang förbi oss hela tiden! Men den här gången hade hon fattat! Det va som om hon sa "JAHA! Vad det så här ni menade!" Hon hoppade jättebra. Kanon verkligen! Fias 2-åring hade aldrig löshoppat förut. Hon va spänd spänd spänd och trippade runt spåret i nån passageliknade trav. Henne fick vi bara försöka få att trava runt åt rätt håll. Hon va alldeles för blockerad för nån hoppning. Hon hoppade iaf över några små små hinder några gånger. Fias 4-åring har löshoppat många gånger förut så hon hoppade också bra :) Sen hoppade jag och Jazze lite. Det gick bra.

Jag har hela veckan gått runt och intalat mej själv att 80 cm är lågt. I måndags va det skarpt läge då det va dax för lokal hoppning i Mölltorp. Jag skulle starta 80 cm och Jenny hade lovat att komma och hjälpa mej på framhoppningen. Jag började rida fram och gjorde 1000 övergångar. Skritt-halt-skritt. Trav-skritt-trav. Och sen tempoväxlingar i galoppen. Jenny tyckte jag gjorde ett bra jobb.

Sen va det dax för framhoppning. När jag kom in i ridhuset så fick man bara hoppa fram i höger varv. Bra för mej då det är vårat svåra varv. Oxern va max 30 cm bred. "Kolla på den där oxern" sa jag till Jenny. "Oj, ja den får vi dra i sär" sa hon. Men det fick vi inte för funktionärerna. Typiskt... Men vi hoppade fram på den smala plutteoxern. Jag började leta avstånd och Jazze kom för nära och rev varje gång. Men han va snäll och hoppade varje gång ändå. Sen skrittade vi lite och sen tog jag oxern en gång till. Då blev det perfekt :)

Vi gick ut så vi han och titta på den innan som hoppade. "Oj vilka låga hinder" tvingade jag mej själv att tänka. "Nu gör du 3 bra övergångar till galopp innan du börjar" sa Jenny. "Ock så startar du inte förrän han svarar ordentligt. Det värsta som kan hända är att tiden börjar gå". Javisst sa jag och gick in. Väl där inne blev jag lite stressad av tiden iaf. Gjorde 2 halvdanna galoppfattningar och satte fart mot första hindret. Marlene va med och tog fina kort :)

Hindren kändes inte höga och inga spagettiben kom det. Vi kom över alla hinder även om det gick lite knackigt emellanåt. Dom två sista hindren stod ut med långsidan. Lätt som en plätt tänkte jag och slappnade av lite. Då rev Jazze 7:an som va ett räcke och sen gick det så här på sista hindret...  

Jag hejdade mej själv från att säga till honom den här gången. Ett gult kort till skulle jag INTE ha med mej hem. Vände runt och red på igen. Lite förbannad den här gången. Nu skulle vi bara över!! Jag sket i hur bara vi kom över!! Och då hoppade han så snällt så!  

I mål kom vi med 9 fel. Ett litet tidsfel fick vi med oss också. Jag kände mej lite överrumplad när jag red i mål och red ut. 

Sen blev det peptalk med Jenny. Jag gjorde ju inte alls som vi hade bestämt! Efter lite om och men fick jag rida min omstart. Då blev jag inkastad igen utan att va särskillt förberedd. Men då han jag heller inte egga upp mej själv. In igen. Ganska förbannad den här gången! Vi galopperade ut med långsidan så det skvätte grus på publiken. Nu svarade han! Upp och vända och sen mot första hindret.   

Några gånger funderade han på att stanna. Men nu va jag förbannad. Ibland trummade mina fötter som trummpinnar och så morrade jag åt honom! Du stannar INTE!!

Vi kom över alla hinder. Vi petade fyran men vad gör det? Utan ett endaste stopp galopperade vi in i mål. Yes! Mycket bättre runda den här gången!       

Här är jag lättad men nöjd på väg ut :)  

Vi träffade lite folk som vi kände. Kul att prata lite när man har hoppat färdigt och spänningen har släppt :)  

Det va en tjej till där från SKBFF och tävlade. Hon klarade sina två kvalrundor och får nu starta alla öppna hoppklasser på SM. Kul för henne!! :)

Igår va det hoppträning för Jenny. Vi började med travbommar. Jazze är kung på travbommar. Jenny sa att vi hade kunnat vara visningsekipage i en instruktionsvidero för travbommar. Han satte dom varenda gång.

Sen skulle vi hoppa 4 sockerbitshinder. 9 m mellan varje. Det blev också jättebra bara jag red rakt. Han va knappt i en bom. Kul när han är duktig!

Sen skulle vi hoppa en slinga på 70 cm. Oxer snett igenom, sen runt oxer snett igenom från andra hållet, båge 6 språng till ett räcke. Sen vände vi på det. Det gick också bra. Jag övade på att tycka hindren va låga och att det va lätt som en plätt. Det är så man lurar sitt undermedvetna säger Josse. Och det funka idag också. Inga spagettiben kom. En gång kände jag nervositeten komma. Men då tryckte jag bort den snabbt! Jazze fick inte hoppa mer sen då han har hoppat ganska mycket den här veckan. Jag vill jobba med min hand. Jag vill ge mer eftergift när jag hoppar. Men fy vad obalancerat det blir! Jag har hoppat så här i 10 år. Det är inte lätt att ändra på nått då. Men jag kämpar på!

Idag har jag varit på möte med tekniska chefen i Töreboda. Jag får ställa mitt stall på bandyplan. Phu! En mindre sak att oroa sej för på SM :)

Nu ska Madde läsa!

Förra veckan va en helvetesvecka!!

För första gången sen jag började läsa krockade mina kurser.

I min ena kurs skulle jag läsa ett kapitel i en bok och referera det. I ett referat få man inte utelämna något viktigt från kapitlet, man ska skriva akademiskt, med egna ord och dessutom fick referatet inte va längre än 400 ord. Sen skulle jag hitta en doktorsavhandling, läsa den, undersöka skillanaderna i socialt arbete från 1930-talet och idag. Avhandlingen var 166 sidor...

I min andra kurs skulle jag skriva ett arbete om trafficking. Välja ett land eller område och skriva om det. Här fick jag hitta literaturen själv. Omfattning på arbetet 2-2,5 A4-sidor. Att bara skriva en korrekt referenslista tar tid. Så hela helgen har jag suttit. Det va lite svettigt kan jag säga. Ett skicka jag in igår och det andra har jag precis skickat in nu. Skönt!

Jag har även hunnit rida. I onsdags va jag på hoppträning för Jenny. Dom flesta övningarna gick bra. Vi skulle hoppa två räcken och det va 4 galoppsprång i mellan. Sen skulle vi klämma in 5 och det va stört omöjligt! Så det fick jag i läxa av Jenny. Sista övningen va 2 oxrar, 7 galoppsprång emellan. Dom va mellan 75 och 80 cm höga. Jag galopperar. Vänder upp. Och i svängen fryser jag till is och slutar rida. Jag kan inte förklara det riktigt. Min skänkel kan smattra som tusan. Men i huvudet slutar jag rida. Jag blir helt förstelnad. Jazze hoppade snällt men det blev inget flyt. Till slut körde jag full galopp i ett helt varv innan jag red på och då gick det bättre. Men jag blir så arg på mej själv! Faan att jag ska bli så nervös!!

Hoppträningen slutade med tårar - IGEN...

Hela veckan har jag nött det här. Hur faan ska jag göra?? Jag behöver hoppa varje dag för att inte fega ur. Men jag kan ju inte hoppa häststackarn 7 ggr i veckan! I lördags byggde jag upp min läxa. Två bommar på liggande sockerbitar, 27 m emellan. Jag fick in 8 språng. Lyckades få in 9 några gånger. Fasen va svårt det ska va! Sen hade jag byggt upp ett litet räcke på 60 cm. Precis innan jag skulle avsluta passet så studsade jag över det sen gasade jag på i galopp runt spåret till andra långsidan där min plan stod uppställd: En kombination räcke-oxer 9,5m. Jag va vågad och hade höjt till 75 cm. Vi hoppade det bara en gång innan jag avslutade. Lätt som en plätt!

I morse red jag igen. Jag red fram som jag brukar och snisklade runt bland alla hinder och bytte varv ofta. Ställa, böja höger. Ställa bygga vänster. I traven va han som smör i händerna. Han va så mjuk!! Red ut rakt spår och känslan va kvar. Han hade sånt driv bakifrån. Han va jättefin!! Alla dagar det går lite halvdåligt är SÅÅÅ värda när man får sån känsla i några minuter! Sen sänkte jag ner min kombination som jag hade höjt upp till 95 cm. Så kunde jag rida runt där och snegla på hur hög den va innan jag sänkte ner den. Jag försökte även byta galopp över en litet litet kryss på medellinjen. Jazze byter jättefint över hinder. Men inte utan. Så jag får väl minska ner hindren då tills det bara är en bom på marken. Jag ska få det att funka nångång!

Sen red jag min galoppövning över mina cavaletti igen. Fasen va svårt det är. Det blir 8 eller 9 hur mycket jag än försöker!! Det sista innan jag avslutade så hoppade jag mitt lilla räcke och sen min kombination en gång. Hittade ett bra läge på räcket. Red lite fram efter och pluppade över oxern lätt som en plätt! Har jag bara ordentlig galopp (fart) så behöver han ju inte ens ta i när han hoppar oxern. Nöjda skrittade vi av i skogen.

  Mätte oxern efteråt och se på faan! Idag va den maxad åt alla håll och vi kunde hoppa ändå! Kanske har jag hittat ett system som fungerar för mej och min överarbetande hjärna...  

Idag fick hästarna vara nakenfisar i hagen. Nu är det vår på riktigt! 

Fick en bild av Jazzes uppfödare Kattis från Askersund. Hoppelihopp!

Min uppgift blev klar i fredagskväll. Jag satt uppe till 23.30 med den. Men så är det när man läser på distans. Är man i Göteborg på tisdagen så får man sitta uppe på fredagkvällen och göra skolarbete.

Igår gjorde jag högskoleprovet igen. Mellan 8.30 och 16.15 satt jag och gjorde de 5 delproven. Det är bara 4 som räknas för ett är en utprovning inför nästa års prov. Jag har gjort det en gång förut och då va jag så nervös så jag inte ens skrev ner mina svar på den orangea svarslappen som man får ta med sej hem. Men det han jag i går. Då kan man rätta sitt prov på nätet för svaren släpps 17.00 på provdagen. På så sätt kan man räkna ut ungefär vad man fick för nomineringspoäng. Jag hade förbättrat mej sen förra året om min rättning stämmer. Från 0,7 till 0,95. Hade jag haft ett rätt svar till på svenska/engelska-delen så hade jag fått 1,0. Det är väl typiskt! Men huvudsaken va ju att jag förbättrade mej :)

På kvällen va vi på kalas hos Caroline som fyllde år. Jag fick en fin festinbjudan av Astrid, 7 år.

Idag har jag varit med Marlene och löshoppat tjejerna igen. Stina hoppade så fint och avslappnat. Jag kom på att vi ska sätta igång henne med att säga "Galopp" istället för att driva henne med spöt för då blir hon lite spänd. Resten sköter hon själv! Bitchen som kraschade för några gånger sen har börjat få tillbaka självförtroendet. Idag kunde hon galoppera hela varvet runt (med lite hjälp av 4 piskförare) och tog hindren i galopp. Idag vågade vi höja upp till 50-60 cm och hon hoppade avspänt. Framsteg då hon förut har tvärvägrat ens för bommar på marken. Ungdomssektionen är duktiga och hjälpsamma. Då kan det inte bli annat än bra!:)

När jag kom hem skulle jag rida Jazze. Jag hade bestämt att jag skulle hoppa samma linje igen så jag hade låtit den stå framme. Idag höjde jag upp den lite. Förra gången hade jag fegat och bara haft 65 cm högt... Nu låg det på 78 cm exakt. Högre än 70 cm men inte 80 cm. Då känns det bättre i mitt huvud. Det ösregnade men vi hoppade på ändå. En gammal hästkarl jag känner så en gång att "Det är när det ösregnar på tävling som man märker vilka som har tränat i alla väder." Och det klart att det ligger nått i det! Jazze hoppade lika glatt som vanligt. Och madde var beslutsam och red! Då kan det ju bara bli succé och vi pluppade över som ingenting! :)

Nu ska jag på kalas igen. Det vankas tacos OCH hajktårta. Mina favoriter!!

Den här veckan började inte bra. Jag hann knappt klart med min tenta i tid på söndagkvällen. Därför låg jag efter med det jag skulle ha läst i den andra kursen till måndagkvällen. Jag hade 4 häften att läsa. Jag han läsa ett. Dessutom va dom på engelska. Jag kunde svara på en fråga på 80 min chatt. Inte okej... Dessutom hängde fortfarande det här gula kortet över mej och jag hade jättedåligt samvete för det. Alla bara tjatade om att jag skulle göra en massa saker. Eller dom bara räknar med att jag gör det utan att ens fråga. Jag hade inget tålamod med mina djur och dessutom blev Samuel och jag osams på kvällen.

Så vad gör man när livet är på nivån under golvet?? Jo man åker till sin syster. Så tisdag morgon kastade jag ut hästarna rekordtidigt och gjorde stallet. 10.10 satt jag på tåget till Göteborg. Jag hade mina böcker med mej så jag kunde läsa på tåhet. För hur nere man än är så går det inte att skippa två dagar utan läsning när man läser 150%...

Väl framme i Göteborg mötte jag Johanna på station och vi gick till Lydia's och åt tacobuffé och pratade. Sen satte vi oss nere vid Lilla Bommen i Göteborgs Hamn i solen och pratade ännu mer. Det va så himla gött väder!

Sen gick vi till 4-gott, Göteborgs största godisaffär och köpte godis. Sen satte vi oss på Tranquilos uteservering och där blev vi sittande hela eftermiddagen. Det va fullt med folk hela tiden trots att klockan var 13.30 på en tisdag. I storstäderna är det inget konstigt att dricka alkohol mitt i veckan tydligen! Solen gjorde nog sitt också förstås :)

  +  =  

På kvällen lagade vi laxpasta och kollade på film hemma i Johannas lägenhet. Mysigt!!

Dagen efter åkte jag hem med tåget igen. Nytankad med energi gick jag och Millsan på en promenad. På kvällen red jag och Jazze ett dressyrpass i paddocken. Jag har kommit på att jag kan ha båda tyglarna i vänster hand när jag galopperar i högervarv för att avlasta min högerarm som är svagare eftersom nerverna blir klämda i den efter min olycka. Och se på faan då kunde jag ju koncentrera mej på att styra och trycka ut han med innerskänkeln och korta stunder välte han faktiskt inte innåt som han brukar. Wohoo!!

Idag har jag hoppat. Eftersom jag har ganska mycket att läsa just nu så hinner jag inte åka iväg den här veckan. Så jag byggde upp en linje räcke-oxer-räcke med 9,5 m emellan. Det blev perfekt. Två språng och då va jag tvungen att rida framåt direkt i landningen. Bra övning för mej.

När jag värmde upp hoppade jag min lilla grind på medellinjen och ett räcke snett igenom i en 8. Det blev jättebra. Det blev som en evighetsbana som man kunde rida från båda håll. Jazze hoppade så glatt så han verkar inte ha tagit skada av helgens tävling iaf. Det sitter mest i ryttarens huvud...

Nu ska Madde läsa!!

I lördags va jag och Jazze på hopptävling i Askersund. Marlene va snäll och följde med. Hon tog dessutom jättefina kort på oss! :)

Vi kom dit och jag gick banan i dagens första klass som var Lätt E, alltså 70 cm för D-ponny. Det bästa med ponnytävlingar är att man får gå banan på B-ponnyhöjd. 50 cm höga hinder är lagom för en nervös D-ponnyryttare! Lätt bana, långsidor och snett igenom. Sista hindret fick man välja ett helvitt hinder eller ett blått räcke med vattenmatta under. Jag tänkte ta vattenmattan. Han har aldrig kollat på sånna förut.

Sen började jag rida fram på framridningen. 100 ponnyryttare som red åt olika håll. Dessutom en ponny med röd rosett i svansen som rätt som det var la i högsta växel bakåt. Jag försökte rida i min lilla bubbla. Galopperade och testade så gasen fungerade på långsidan. Och det gjorde den.

Sen in på framhoppningen. Madde fick spagettiben och höll på att krocka med en ryttare när jag galopperade på spåret för jag just då inte kom ihåg vad som vilket som va höger och vilket som va vänster. Tur vi hade fjordingar båda två som inte hetsar upp sej så mycket. Jag bad så hemskt mycket om ursäkt och red vidare.

Skärpning Madelene...

Sen började jag hoppa fram. Marlene va med och hjälpte mej att höja och sänka. Jazze va på hugget. Han tog tag i hindren på ett jättebra sätt. När vi red mot oxern på fullhöjd (fasansfulla 70 cm) så kände jag hur han bara väntade på att vi skulle hoppa. Vilken bra känsla!

Sen var det dax att gå in på banan. Inte så farligt nervös än. Man fick gå in och gå runt medans ryttaren innan hoppade och jag han och gå runt nästan alla hinder. Tre varv runt vattenmattan. Jazze tittade mest på alla människor och såg nog inte ens hindren jag försökte visa honom. Sen va det min tur och jag satte fart. Red en hel långsida i galopp och gasade ordentligt innan jag startade. Jazze va på hugget och mot första hindret belv han nästan lite stark. Han drog som bara den! Tyvärr startade vi så snabbt så Marlene missade första hindret.

Vi kom lite nära andra hindret (då jag fick syn på Jazzes uppfödare som stod på läktaren) och till 7an blev det några travsteg. Annars är jag nöjd! Jag va så nervös så när vi gick i mål så visste jag inte om vi va felfria eller inte. Men det va vi och vi fick en rosett. Dessutom såg jag på startlistan att vi red på 54 sek och maxtiden va 72 sek. Woho!! Duktiga Jazze! Och duktiga Madde!!

Sen han vi ställa in Jazze i transporten lite och titta på Jazzes lillebror Junos som hoppade som C-ponny. Sen va det dax igen. Vi skyndade att ta ut för dom va ganska snabba. Men sen skulle dom ha bangång mitt i alltihopa och det drog ut på tiden. Jag red bara fram lite kort och kollade så gasen fortfarande funkade. Och det gjorde den. Sen in och hoppa fram. Spagettibenen kom tillbaka men vi redde ut det bra ändå. Jag hoppade räcket en gång och oxern en gång. Jazze va med men kröp intill. Men han tog i och krängde sej över ändå...    

Jag red på direkt igen. Gasade på långsidan och hoppade en gång till.

Nu gick han av lite stort istället men han hoppade så snällt så.

Sen va det dax att gå in på banan igen. Nu med ännu mer spagettiben. Och vad som hände då kan ni se här nedan...

Ehh...Va?? Avständ?? Vad hände? Vad gjorde jag för fel? Jag fick dessutom gult kort och skulle komma upp till domartornet tillsammans med min målsman innan jag åkte hem. Okej... Men vad gjorde jag för fel? Jag tillrättavisade min häst för han stannade på ett hinder. Tre rapp på bogen i direkt anslutning till olydnaden. Får man inte det?? Att slå sin ponny inför varje hopp eller slita dom i käften är helt ockej men inte säga till den när den stannar... Lite lätt förvirrad gick jag ut. Jazze vann för han stannade ju och behövde inte hoppa en gång till. Hade gärna velat hoppa en gång till så jag hade kunnat berömma honom efteråt. Det är ju lite så det funkar. Efter en bestraffning SKA det ju komma ett beröm när hästen gör rätt. Men jag vågade inte ens gå till framhoppningen och hoppa ett hinder. Jag va ju avstängd! Va nu det betydde.

Innan vi ställde in Jazze så ville hans uppfödare ta kort på han och brorsan ihop. Hon tyckte iaf inte att jag gjorde fel. Klart jag måste få säga till honom när han stannar! Skönt det iaf.

Sen gick jag upp till domartornet (dock utan min målsman då jag är 28 år...) och visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mej. Skulle jag få en utskällning? Böter?? Och VAD betyder gult kort?? När jag kom upp i domartornet va domaren inte alls arg. Hon förklarade att jag såg så arg ut när jag slog med spöt. Det va jag också sa jag. Hade vi kommit tokigt på hindret så hade jag absolut förstått om han hade stannat. Men nu låg vi bra och han stannade ändå. Jag är där för att utbilda honom och jag måste ju få säga till honom när han gör fel. Jag förstår att du va arg sa domaren men du får inte bli så arg.

Nu har jag läst på i TR och där står det att "en bestraffning får aldrig spegla en ryttares humör." Och det gjorde den ju så klart. Framhoppningen hade gått jättebra. Dom två första hindrena i 80 cm-klassen gick också jättebra. Vi kom perfekt på oxern (som för övrigt såg precis likadan ut som i förra klassen) och han nitar ändå. Klart jag blev arg!

I TR står att "vid en olydnad får hästen göras uppmärksam genom ett lätt slag på bogen eller flanken". Isåfall hade jag lika gärna kunnat klappa honom på halsen när han hade stannat. Så mycket bryr han sej om det. Men det vet ju inte domaren. Regler är regler och nu får jag väl vänta på att få hem mitt gula kort på posten då. Får man tre gula kort inom en viss tid så blir man avstängd. Jag kommer aldrig mer våga använda spöt på tävling...

Jag är mest besviken för att det gick som det gick, när det gick så BRA på framhoppningen! Men det är bara att bryta ihop och ta nya tag...