I fredags va jag som sagt på sadelkontroll i Skövde. Jag sa till Linda att jag trodde han växt ur hoppsadeln och hon sa direkt "Ja jag ser det". Jag stod som ett frågetecken. Jag hade ju inte ens tagit fram sadlarna än? Det visar sej att han har musklat sej så sadeln har blivit för trång. Då kryper den upp i fram vilket gör att den sätter mej för långt bak i sadeln. Det gör att trycket ökar på ländryggen bakom sadeln så han har blivit spänd där. Därför är muskeln så stor. Den är spänd. Hon kunde få fram en rekation om hon tog i ordentligt. Jag lyckades inte få fram någon reaktion när jag tryckte. Så så farligt är det inte. Men ändå - En reaktion!

Jag som visste att jag hade det vidaste kopparjärnet i sadeln och va förberedd på att jag skulle få punga ut pengar på en ny sadel, och såg mina skattepengar flyga i väg igen. Men som genom ett mirakel så har Pessoa som har gjort min sadel kommit med 2 nya kopparjärn till sina sadlar. Linda hade bara fått det ena som egentligen är en stl för stor. Men det går med en fårskinnspad under. Tur att jag har kvar min Mattespad som jag hade till dressyrsadeln! Så nu har Jazze en hoppsadel med XXXW-bom. Helt sjukt brett!

Jag fick så dåligt samvete för det här med spänningen i ryggen. Två dagar innan hade han genomfört en hoppträning i den sadeln, med den spänningen i ryggen. Och han gjorde det så himla bra! Han vilar ju nu Jazze. Och när jag ska börja rida så kan jag rida precis som vanligt. Det kan hjälpa honom lite med lite massage eller laser. Så nu har jag bokat tid hos Massage-Berit åt honom. Allt för min älskling!

Dressyrsadeln passade fortfarande. Men han fick inte växa mer nu för då växer han ur den också. Vi ska kolla den om ett halvår igen för säkerhetsskull. Dessutom la jag den lite för långt fram när jag sadlade. Så jag fick lite hjälp med hur jag ska veta att den hamnar rätt.

Det blev en billig sadelprovning. Istället för en ny sadel för 14000 så åkte jag hem med ett nytt kopparjärn för 449 kr.

Sen va det Gandhis tur. Hans sadel passade också och jag fick hoppa upp och rida honom lite igen. Sist jag satt på honom va på kvalitén i september. Sen dess har han vilat och varit på unghästutbildningen på SLU i Skara. Han är häftig att rida alltså. Vilka gångarter! Jag har saknat att rida honom...

Jazze han vilar på. I går fick jag för mej att han hade blivit lite tunn trots fri tillgång på hö. Så öppnade upp en liten del av hagen brevid. Flyttade tråden 15 m. Idag såg han ut som en tunna. Jag tror inte jag behöver vara orolig. I morse tog jag in honom och borstade och klippte manen. Han saknar nog att bli riden. För när jag släppte ut honom igen så gick jag runt och kollade så tråden satt som den skulle i min provisoriska hage. Och då följde han efter mej som en svans hela tiden. Dessutom stod vi och kliade varandra en lång stund. Kul då han annars inte är någon gosehäst. Han brukar inte ha tid till sånt!

Den lilla provisoriska utbyggnaden på hagen.

Lilla svansen

Nu ska jag pilla det sista med min uppsats. Sen ska jag skicka in den. Blir snart IDIOT av att sitta och peta med den. Man hittar nya småfel hela tiden!