Jag har en downperiod nu. Det tar tid att anpassa sej till högskolelivet. Böckerna är på engelska och jag hinner med att läsa långt ifrån allt vi ska hinna med. Allt är svårt och krångligt. Jag vet dessutom inte om jag får tillgodoräkna mej några kurser som jag har läst sedan tidigare. Om jag får det så får jag bara halvt studiebidrag. Därför jobbar jag så mycket jag bara kan plus all läsning i dessa svåra böcker.

Att ha så här osäker inkomst plus att jag inte hinner med läsningen gör mej fruktansvärt stressad och orolig. När jag blir stressad så blir jag sur, grinig, irriterad, kalla det va ni vill. Detta speglar av sej på allt jag gör. Hela tiden hänger det över mej. Jag va och tränade för Josse i tisdags. Det gick halvbra... I lördags skulle jag rida Jazze på banan inför dressyrtävlingen dagen efter. Det gick åt helvete med en bresladd. Jag försökte rida som vi tränade på på träningen men jag fick inte till det alls. Jag blev mer och mer frustrerad och Jazze blev bara orolig av mitt sätt. Han bajsade löst flera gånger. Han fattade inte vad jag ville få fram och det blev bara pannkaka av alltihopa. Jag slet i över 1½ timme. Det är inte så man vill att det ska kännas dagen innan tävling...

Sen packade jag alla grejer innan jag skyndade mej hem och läste igen. 

Söndag morgon. Hade start i Falköping 8.16 så 5.30 möttes jag och Jessica i stallet. Kopplade på transporten och det är kolsvart. Inte en lampa lyser. Försöker jickla på kontakten men utan framgång. Tillslut får jag tag på en stjärnmejsel och skruvar upp locket för att kolla i kontakten. Men först körde jag skruvmejseln rakt i tummen. Lyckas pilla tillbaka en kabel som har lossnat och tillslut funkar alla lampor utom höger blinkers. Det får gå ändå! På med plåster, borsta och fläta Jazze, in med alla grejer och iväg. 

Vi är i tid ändå. På min gps i telefonen har jag hittat "Falbyggdens ridsportcenter" det måste ju va ridklubben tänker jag. Men gps:en leder oss ut på en grusväg och "Flabyggdens hästsportcenter" är en bodgård mitt ute i skogen. Faan... Tillslut lyckas vi hitta rätt väg och 25 min innan start sitter jag på hästen och skrittar mot framridningen. När det är 10 min kvar ropar dom att jag måste gå ner till framridningen. Redan? Med en häst som är allt annat än uppvärmd skrittar jag ner till framridningen. Collectingring är så liten så det inte ens går att trava. Dessutom är det start utifrån banan. Något vi aldrig har gjort förut så jag får improvisera. Jazze går och stretar och går t o m utåtstäld genom vissa hörn. Dessutom ska hästen som red innan mej skritta runt banan för att min häst inte ska känna sej ensam. Detta har tyvärr motsatt effekt på Jazze. Han har inget emot att va själv, däremot går han och sneglar vad den andra hästen gör hela tiden. Ofokuserat och katastrofdåligt. Efteråt är jag missnöjd. När jag får pappret vet jag inte vadf jag ska säga. Tittade hon ens på rätt ekipage? Sen när sitter jag korrekt??  

Vi ställer in Jazze och går och fikar. Standarden i den här klassen är inte så hög. Jag kommer andra utanför placering på dessa procenten... Jag sitter och tänker. Idag när jag är så disträ så får mitt mål till nästa klass bli att rida på bättre än 62%. Allt över 62% är bra.

Till nästa klass tar vi ut Jazze i tid. Jag hinner rida fram i 50 min. Det är framridning till 3 klasser samtidigt på samma ridbana. Folk rider överallt. Dessutom tycker dom att det är en bra idé att ha en prisutdelning mitt på denna framridning! Hallå eller?! Jag fick bättre ordning på Jazze nu iaf. VI han och rida fram i collectingring en ganska bra stund. Då mjuknade han väldigt bra och jag kände igen min gamla Jazze igen. Jag hade en bra känsla när jag red upp på medellinjen för att börja programmet. Lika nöjd va jag när jag red upp på linjen när jag var färdig. Det här blev så bra som det kunde bli idag! 

Vi belönades med 65,714%. En procent som jag inte lyckats få sedan innan jag köpte dressyrsadeln. Vi låg på placering ända till det va 3 kvar i klassen. Då blev vi nerputtade. Min vanliga tur...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har börjat misstänka att jazze har växt ur sin dressyrsadel. Och min kompis josse som håller på att utbilda sig till sadelutprovare va ute och kollade. Domen blev precis som jag misstänkte så va dressyrsadeln för trång. Hoppsadeln passade med en ...

Hej och hå! Nu va det nästan enmånad sen jag skrev sist. Jag har börjat nytt extrajobb. På ett HVB-hem för ungdomar mellan 13-21 år. Det är ett utredningshem och ungdomarna stannar hos oss i 16 veckor medans dom utreds. Det är hur roligt som helst!! ...

Madde har blivit en riktig "doer". Varför vi gjorde klart alla renoveringar i huset var förstås för att vi ska sälja vårat hus. Madde har slutat att sitta som åskådare till livet och istället blivit handlingskraftig! Livet blir inte som det blir. Det...

Nu är det slut på vilan för Jazze. 4 veckor har han bara gått i hagen och skrotat. Idag tog vi en tur i skogen. Han va så pigg så pigg! Jag kände redan i traven att idag va det så det sprutade energi ur öronen. Saktade av till skritt innan galoppen f...

Idag är första dagen på mitt jullov. Eller ja... Jullov och jullov, jag jobbar 10-18 i Önskabutiken varje dag ända fram till jul. Nu behöver jag inte åka till Skövde förrän 7 januari då vi börjar igen. Tills dess har jag en inlämning och 5 texter som...