I torsdags åkte jag och Jazze på P&J i Töreboda igen. Vi skulle hoppa 70+70 och av nån aledning va jag nervösare än vanligt. Både mamma, pappa och Josse va där och tittade. När jag red fram va Jazze lång som bara den. Han hängde i munnen men han hoppade iaf över hindren. Det va 5 hästar på framridningen varav 3 skrittade. Varför skrittar man runt på lång tygel inne på framridningen?! Är du klar så gå ut! Alla va ivägen överallt... Jag va som vanligt klar för tidigt och ställde mej utanför banan och tittade. Jag får alltid för mej att jag kommer glöma bort banan. Sen kom Josse och pratade lite. Hon tyckte att jag skulle galoppera två hela varv på banan innan jag började så han vaknade till lite. Jag fick igång honom ganska bra tills vi har hoppat första hindret. Då blir han seg som tuggumi... På dom två sista hindren blev det stopp. När jag kom i mål va jag inte nöjd...

Till min nästa start hade jag pratat med Josse igen. Jag skulle va kvickare att få igång honom efter hindren. Och som tidigare så skulle jag bli lite förbannad! Den här gången red jag mycket bättre. Två bommar trillade. Men det gör ingenting det enda viktiga va att han inte stannade!!

I går åkte jag och mamma till Göteborg och hälsade på Johanna. Det blev shopping och mycket tjejprat. Sånt är bra för själen