I helgen visade jag Valiant på sommarpremieringen på Uddetorp. Ylva hde räknat fel på tiden så när jag kom till Uddetorp en timme tidigare än vi hade sagt så var det 4 kvar innan han skulle visas. Jag ringde Ylva som precis skulle börja lasta. Som ni kanske förstår blev hon jättestressad och Valle vägrade så klart gå på transporten. Så det slutade med att jag fick kasta mej i bilden och åka ut och hjälpa dom. Tillslut fick vi på honom.

Väl på Uddetorp fick vi visa lite senare i programmet. Stressade Ylva fick hålla sej på lite avstånd och jag gick undan lite och försökte varva ner en ganska uppskruvad 2-årshingst. Tills det va våran tur så hade han lugnat ner sej och själva visningen gick ganska bra. Vi har ju bara tränat två gånger så han gick och tryckte med bogen på mej. En gång så mycket så jag fick rappa till honom på bringan! "Här går jag. Där går du!" Poängen blev 77887=37 poäng. En poäng från klass 1. Domarens bedömning var "En fin valack, men inget för Vetlanda." Så det blir inget hingstpremiering för Valle och mej i höst. Nu ska han i stället bli valack och till salu.

I torsdags va jag och Jazze hos Linda på Skövde Ridsport och kollade sadeln. Eftersom Jazze som stannar på hinder ibland så har det gnagt i bakhuvudet på mej att sadeln kanske har blivit för smal. Men det va ingen fara. Musklar han sej ännu mer på ryggen så kan han växa ur sadeln. Men det är inte säkert. Hon kände igenom ryggen på honom men hittade ingen reaktion. Jazze stod snarare och njöt... Dessutom hade han mindre magomfång men mer vikt= MUSKLER!!  

Gandhi kom också till Brogunda. Han skulle få en ny sadel. Hans gamla va som jag misstänkte för smal. Det visade sej att han behövde ha en extra vid precis som Jazze. Dessutom breddade han sej ytterligare en bomvidd när han började röra sej så det fick bli en xxw-bom. Så vida järn hade Linda inte ens med sej så vi fick bara prova med xw-järn idag. Gandhi är väldigt känslig och kollar alltid av när jag har hoppat upp. Han vinklar öronen bakåt och är väldigt avvaktande. Men efter några meter slappnar han av. Det var första gången vi red i ridhus och tillslut fick vi till traven runt spåret riktigt bra. Men höger varv är fortfarande mycket svårare än vänster. Ska bli roligt att känna skillnaden på honom när han får en sadel med sin rätta vidd på.

Jag och Jazze tränar på. Jast nu får jag ingen ordning på dressyren. Jag tycker bara han hänger i bettet och blir tung. Dessutom svarar han ju fortfarande inte på min skänkel. Just nu går vi från skänkeldöv till ett jätteskutt när jag kickar till med skänkeln och spöt för han inte lyssnar...

Dessutom hade jag ingen träning inbokad varken den här veckan eller förra veckan eftersom båda mina tränare va på semester. Därför blev jag jätteglad när Josse sms:a i söndags och frågade om jag ville va med när hon skulle ha gymnastikhoppning för några tjejer i Fredsberg. I det stallet har jag själv stått 2004-2005 så jag känner dom väl. Det var första gången vi hopptränade i grupp. Det märks att Jazze bara är 5 år för både orken och styrkan är mindre än hos dom andra äldre ponnierna. Dessutom va undrelaget nyharvat och lite djupare än han va van vid. Men han kämpade på bra. Eftersom det va gymnastikhoppning var hindrena inom min trygghetshöjd. Men när Josse hödje upp en kryssoxer till 80 cm så kommer mina dumma ovanor direkt. Antingen så smackar jag eller så lägger jag på spöt på bogen. Även om Jazze skulle gått ändå. Jag måste sluta med det!!

I måndags red jag och Terese barbacka och badade med hästarna. Skönt för Jazze med en skrittur dagen efter gymnastikhoppningen. Idag gick vi ut långt! Hela Jazzes rygg va under vatten men längre ut vågade jag inte gå. Jazze fattade nog inte att han skulle simma för han körde ner näran under vattnet och fortsatte gå. Kan inte hästar simma automatiskt som hundar?! Det blir väldigt halkigt med blöta ridbyxor på blöt häst. Jag var glad att jag hade bundit ett grimskaft runt halsen som jag kunde hålla mej i. Det hade inte Therese. Hon ramlade av två gånger i vattnet och en gång på stranden hon;)

Igår var vi ute och galopperade jag och Jazze. Inte en av våra bästa ridturer kan jag säga. Jag ville få tillbaka känslan från häromdagen när han gick kvar i formen både i traven och galoppen. Men det var mest huvudet rakt upp och sänkt rygg. Jag kände att jag bara blev mer och mer frustrerad. Till slut struntade jag i det och galopperade en lång sträcka. Det va ju faktiskt det som va tanken med ridturen från början. Men när vi galopperade förbi en gård så höll jag på att trilla av då Jazze tvärvände för han fick syn på några stora cementrör som stod brevid vägen. Dom har stått på samma plats varenda gång vi har ridit förbi där dom senaste två åren och dom har aldrig varit farliga förut. Min frustration blev inte mindre direkt...Jag räknade till 10 och  vi fortsatte utan större incidenter.

Idag hade jag tänkt rida på ridbanan men jag tror jag skiter i det. Jag har fortfarande inte släppt gårdagens humör helt och då är det bättre att låta bli!