Oh herre Gud!! Den är så bra så jag får ståpäls!! Vilken stämning!

I måndags var jag och red Gandhi. Vi red ut med Nappe och hans medryttare Stella. Första gången vi hoppade upp på stallplanen utan att ha longerat först. Första gången vi red ut med sällskap och utan Ylva. Dessutom första gågen vi galopperade. Jag föredrar att börja med galoppen ute. Dels brukar dom inte ha balansen att fatta på ridbanan och dels får dom ett annat framåttänk ute i skogen. Dessutom är det lättare att avstyra diverse bockningar på en stor skogsväg än på en liten sandbana. Men några bockningar var det inte någon risk för. När Stella och Nappe drog iväg hade Gandi ingen lust att galoppera. Jag fick slängtrava in i galoppen och sa "galopp" men han förstod inte vad jag menade. Jag fick släppa ena handen och peta med spöt lite försiktigt på rumpan på honom. Då tillslut fick vi lite galopp. Men han tyckte det va bra konstigt! Andra galoppen gick lite bättre. Dessutom blev han lite ömfotad på gruset så egentligen hade vi inte dom bästa förutsättningarna för att lyckas.

I tisdags var det träning för Jenny på Habo. Vi gjorde en repetition av förra träningen. Att bogarna skulle följa med när jag svängde istället för att svänga som en körhäst. Jag har försökt själv sen förra träningen men inte riktigt fått till det. Dessutom fick jag träna på att inte bli klämmande med skänkeln. "En skänkel som hela tiden säger nått får skrika ganska högt sen när den väl vill säga nått viktigt."

I onsdags longerade jag Jazze över höga bommar. Han jobbade på bra! Inget bus den här gången.

I torsdags fick Jazze vila och jag åkte till Gandhi. Idags kulle vi rida ut ihop med Ylva och Nappe. När vi red iväg va G lite på tårna. Han hoppade båda framåt, bakåt och åt sidorna. Men jag brydde mej inte så mycket om det. Han lugnade sej bara vi hadfe kommit in på skogsvägen.

Vi red en annan väg som är lite mjukare. Men man måste ta sej över en bäck som mer ser ut som ett träsk. Nappe ville absolut inte gå först så Gandhi som inte har hunnit få så mycket förutfattade meningar här i livet fick gå först. Men det va djupare än Ylva trodde så Gandhi gick ner sej till magen och där satt vi. Jaha...Ingen panik nu. Jag längde på tygel och tog tag i halsringen. Sen lyckades han ta sej upp för egen maskin. Då hoppade vi av istället och ledde dom över. Då gick det mycket bättre. Det va inte alls lika djupt på andra sidan.

Sen skulle vi bara komma upp igen. Jag har aldrig hoppat upp på Gandhi utan pall. Ylva håller alltid i honom också. Men nu fick jag improvisera. Så jag slängde mej upp utan pall. Snabbt men inte för snabbt. Och det gick ju hur bra som helst!

Resten av turen gick bra. Vi red förbi ett hus där det sprang en hund fram och tillbaka bakom en lång häck. Han sa inget utan sprang bara så hästarna förstod inte vad det var för nått. Inte förrän vi kom fram så gjorde han ett högt skall! Nappe blev rädd och vände. Gandhi stod helt still och skakade i hela kroppen. När jag bad honom gå framåt så frågade han om jag verkligen va säker på det?! Jag skänklade igen och han gick med darriga steg så vi kom förbi. En väldigt klok häst det där! Dessutom red vi förbi hästar men den 4årige lille hingsten sa inte mycket om det heller:)

Anki tog kort på oss när vi kom tillbaka.

Så fort man pratar så vinklar han öronen bakåt och lyssnar:)

Lite myror i benan har han allt...

Idag är jag ledig. Dessutom är jag en jobbhelg från semester. På söndag kl 21.15 går jag in i semestermode;)