Idag hade jag utsläpp. Sen longerade jag Jazze över höga bommar. Han orkar galoppera på linan i båda varven nu. Det är inte så graciöst men det är inte sken iaf;)

Sen åkte jag till Marlene. Hälsade på den nya fölisen som inte har fått nått namn än. Ett hingstföl är det iaf. Ett gulbrunt. Här är han sötingen!

Sen skulle jag rida Paddy. Han va inte alls på humör idag. Helt okontaktbar när jag longerade. Sprang med huvudet utåt och bockade och hade sej. När jag sen hoppade upp så gick han inte ett ärligt steg framåt. Det gick mest uppåt... Jag försökte på alla sätt och vis men försök att säga till en envis hingst som dessutom känner lukten av brunstiga ston. Dessutom for Chiefen, Marlenes andra hingst, runt som en tok i sin hage. Kan tänka mej att det gick runt i huvudet på stackars Paddy... Det slutade med att Marlene fick leda mej bort till en annan hage där vi klättrade lite. Då började han svara lite bättre på min skänkel iaf. Sen red vi till en annan hage där jag försökte trava lite. Men icke! Han hade ingen lust och gick bara ett steg i taget. Eller stod stilla helt... Till slut fick jag igång honom i trav men jag fick driva i vart enda steg. Vi red mot den minsta stocken och travade över den. Tog den i galopp en gång också men det gick trögt. Paddy har jättebra hoppteknik. Hans pappa heter Silver Shadow och har tävlat Internationell GP-hoppning. Här är en film på honom. Nu finns han i Sverige och tävlas av Camille Kolgjini.

Sen övade vi på att gå med fölen i grimma. Ett jobb som är ganska svårt att göra när man bara är en person. Här är fina bilder som Marlene tog på oss idag.

I måndags skulle jag på hoppträning hos Josse. När jag höll på skulle backa intill transporten så lyckades jag trampa av huvudkopplingscylindern. FAANN! Jag ställde bilen, ringde Josse och gick upp till Jonsson och fikade. För med den bilen kom jag ju inte en meter till... Sen kom världens BÄSTA Samuel. Kollade på bilen, konstaterade vad som va trasigt, satte sej i bilen startade den och körde hem den. Tydligen kan kman köra bil även utan koppling.

Efter lite pyssel hemma kunde jag ta Samuels bil och kom i väg till Josse. Första övningen var en serie med 4 räcken och ett språng mellan varje. Det va 6,5 m emellan så det va lite trångt för att Jazze skulle komma upp i språngena ordentligt. Jag och Jazze kämpade oss igenom det flera gånger. En gång försökte Jazze smita brevid men jag va snabb och korrigerade. Bra Madde!

Sen skulle vi hoppa oxer oxer med 4 eller 5 språng emellan. Direkt när det blev oxer så blev jag så nervös så jag mådde illa. Under den första oxern låg även en presenning och i den andra satt en grind. Men Jazze hoppade utan att titta på nått och som vanligt så är alla mina orosmoln i onödan. Vi fortsatte snett igenom till ett räcke med vattenmatta. Den tittade han inte heller på. Sen snett igenom åt andra hållet på ett räcke med ett vitt staket i. Sista övningen var samma långsida oxer-oxer, sen snett igenom på räcket med vattenmattan, sen böjt spår till en av oxrarna fast åt andra hållet, sen räcket med staketet och sist böjt spår till oxern med grinden. Vi klarade den övningen också. Inga stopp idag men inte riktigt samma Go i honom som vanligt. Men det va ju faktiskt chokerande 18 grader när vi tränade. Kanske var det gräs och värmen i kombination som gjorde honom trött?

När jag hade hoppat färdigt så kom muskeldarrningarna i mina ben. Det är så mycket spänning som släpper...

Vi klarar det tillsammans...