I tisdags va vi hos Jenny och tränade. Jag berättade för Jenny hur det hade känts på tävlingen och efter lite  anlys kom vi fram till den troliga orsaken. Sen gick vi tillbaka några steg och övade på det: Att han ska svara framåt för skänkeln. Jag fick rida på volten och se till att bogarna följde voltspåret. Sen red jag 1000 övergångar skritt-trav-skritt ganska tätt. Och han skulle svara direkt och börja bakifrån. Och gjorde han inte det så fick jag bli ett åskmoln. Jag fick bli åskmoln ganska många gånger men till slut blev det lite bättre.

Läxa till nästa gång var rida så mycket jag kan i dressyrsadeln så kåporna formar sej. Och rida övergångar. Och svarar han inte så bli ett åskmoln!

I går tränade jag på detta ute i skogen. Han svarade mycket bättre framåt men mindre bra tillbaka. Om detta hade att göra med att vi va ute i skogen vet jag inte men kanske... Sista biten fick jag gå för det va glashalt överallt. Jag måste köpa broddar idag...

Ju mer man rider desto mer inser man att man inte kan...