I måndags skrittade jag och Jazze ut i skogen. Det är en ritual som vi har börjat med dagen efter tävling. Då skrittar vi ut i skogen med hackamoret och skrittar på ordentligt. Ingen släpskritt här inte!

I tisdags fick Jazze vila för jag hade bokat date med Johanna. Vi va i Skövde och shoppade lite kläder och fikade. Kvalitétstid!

I onsdags red jag dressyr. Red mycket byt om volt som vanligt. Och tränade galoppen på mittvolten för där är det minst staket att stötta sej mot. Fick inte riktigt till högergaloppen utan han tippar innåt istället för att forma sej och få en midja som jag vill att han ska göra. Sen tränade jag lite på det nya dressyrprogrammet som vi ska rida om 2 veckor, LC:1. Vi tränade på bågar och halten. Jag kan aldrig träna för mycket på den där halten! Får jag ordning på ett problem så kommer nästa. Först så stannade han inte kvar i formen i halten. Sen när jag lyckades med det så började han ta ett steg bakåt istället. Och nu när jag har fått ordning på det så har han börjat ta ett steg åt vänster med frambenet i stället! Åh!!! Giv mej styrka!!

I går va jag i Skövde och hämtade min dressyrsadel som ÄNTLIGEN har kommit!! Den har suttit fast på flygplatsen i England i en vecka när den va på väg till den leverantören för Santa Cruz i Sverige. Men nu är den ÄNTLIGEN här!! Jag har redan klenat in den i balsam tre gånger. Om det inte regnar imorgon så ska jag våga ta mej en skritttur i den. 

Idag var det jumpday. Jag får bestämma mej redan dagen innan att jag SKA hoppa och sen kommer jag på 100 ursäkter i mitt huvud för att inte göra det innan det väl är dax. Men idag byggde jag iaf upp en liten bana. Först ett kryss med travbom framför jämns med meddellinjen. Sen höger eller vänster galopp beroende på vilket håll man skulle åt. Jag lyckades få rätt galopp alla gånger utom två när jag tänkte för mycket på annat. Och Jazze vaknade till och hoppade ordentligt. Han kommer nog ihåg det för vi tränade samma sak hos Josse sist och då fick jag va åt honom lite med skänkeln för han skulle vakna till över hindret. Men idag smällde det bara till i frambenen när vi hoppade:)

Sen när jag hade ridit på det några gånger så red jag vidare mot min lilla linje som jag hede byggt upp. Ett räcke och 10,5 m till en oxer. Det va byggt så man kunde komma från båda håll och Jazze gick på två eller tre språng. Efter att ha pratat med Josse i telefon så fick jag veta att jag skulle ha kortat en halvmeter för att det skulle bli lagom. Det som står i böckerna är nämligen anpassat för 110-hoppning och riktigt där är vi ju inte riktigt än...

Jazze va duktig och hoppade snällt allt jag styrde på. Han lyssnade på skänkeln så idag behövde jag inte använda spöt på bogen en endaste gång. Och jag va modig och vågade hoppa alla gånger trots att hindren låg på respektingivande 70 cm. "Maxat" ;) Jag har kommit på att det är inte höjden som är problemet utan att jag är rädd för att komma fel och hoppa rätt in i hindret. Men idag hittade jag rätt avsprångspunkt på alla hinder. Och när vi kom lite nära så vågade jag va kall och bara vänta. När jag va klar så gav jag mej själv en klapp på axeln för jag va så duktig:)