Idag va det dax för KM i hoppning. Jag vaknade t o m i natt av att jag drömde att jag hade försovit mej.

Väl i Töreboda så fick jag veta att dom andra två som skulle starta i förklassen ihop med mej hade strukit sej. Så jag va själv i den klassen. Det betydde att jag fick hela framhoppningen för mej själv. Lyxigt! Jag red fram precis som jag brukar göra. Mycket byt om volt, flytta bogar och ställ igenom. Sen lite galopp på volt och sen skuttade jag över dom små hindrena. Mina ben kändes som spagetti och jag va klar en kvart innan jag skulle gå in. Det här blir ju jättebra...Not!

Väl inne på banan så va Jazze på hugget. Jag flyttade skänkeln lite och han for framåt direkt. Han va med! Red mot första hindret och då tvekade han lite men jag petade till han på bogen med spöt och sen flöt det bara på. När jag tittar på filmen så ser det så lätt ut. Det ser ut som om jag bara sitter där uppe och finåker häst. Det gör jag verkligen inte. Men det är ju så man vill att det ska se ut!

Eftersom det va två faser så fick vi rida omhoppning också. Egentligen får inte Jazze göra det eftersom han bara är 5 år med SKBFF har lite specialregler på sitt KM. Men jag red mjuka svängar ändå. "Vi rider inte för att vinna. Vi utbildar för framtiden."

Till nästa klass han vi bara ut och pusta lite och sen va det våran tur igen. Två ryttare går fort. Sen var det dax igen. Jazze va lite seg i svängen innan starten men när han fick se första hindret så va han med. I den här klassen som hade bedömningen A1:a så höjs hindren 10 cm i omhoppningen. Jag hade iskallt räknat med att vi skulle få nått fel i grunden så jag skulle slippa den där omhoppningen men vi red felfritt även här. Så då va det bara ut och vända innan det va dax för omhoppning. Nu på 80 cm. Det har vi inte hoppat sen vi vägrade ut oss på andra hindret i Askersund. I Mars! Så när det va våran tur igen så gick jag in i min lilla bubbla och gjorde som jag brukar: Jag tänkte ingenting! Jag red banan utan att tänka nått alls. Vi rev 2 hinder men vad gör det?! Jag gick in och red fast det va 80 cm. Och Jazze hade inte en tanke på att stanna en enda gång.

När jag red ut med 8 fel va jag så stolt över mej själv så jag kunde spricka!! När folk frågade hur det gick och jag svarade: "Det gick jättebra! Vi rev 2." så trodde väl folk att jag va dum i huvudet. Men vad gör 2 sketna bommar? Vi hade ju ridit 80 cm!!

I KM kom vi 3a och så fick vi en Clear round-rosett för våran felfria runda i förklassen. Jag är så nöjd med den här dan. Äntligen lite medvind!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har börjat misstänka att jazze har växt ur sin dressyrsadel. Och min kompis josse som håller på att utbilda sig till sadelutprovare va ute och kollade. Domen blev precis som jag misstänkte så va dressyrsadeln för trång. Hoppsadeln passade med en ...

Hej och hå! Nu va det nästan enmånad sen jag skrev sist. Jag har börjat nytt extrajobb. På ett HVB-hem för ungdomar mellan 13-21 år. Det är ett utredningshem och ungdomarna stannar hos oss i 16 veckor medans dom utreds. Det är hur roligt som helst!! ...

Madde har blivit en riktig "doer". Varför vi gjorde klart alla renoveringar i huset var förstås för att vi ska sälja vårat hus. Madde har slutat att sitta som åskådare till livet och istället blivit handlingskraftig! Livet blir inte som det blir. Det...

Nu är det slut på vilan för Jazze. 4 veckor har han bara gått i hagen och skrotat. Idag tog vi en tur i skogen. Han va så pigg så pigg! Jag kände redan i traven att idag va det så det sprutade energi ur öronen. Saktade av till skritt innan galoppen f...

Idag är första dagen på mitt jullov. Eller ja... Jullov och jullov, jag jobbar 10-18 i Önskabutiken varje dag ända fram till jul. Nu behöver jag inte åka till Skövde förrän 7 januari då vi börjar igen. Tills dess har jag en inlämning och 5 texter som...