Idag va det dax för KM i hoppning. Jag vaknade t o m i natt av att jag drömde att jag hade försovit mej.

Väl i Töreboda så fick jag veta att dom andra två som skulle starta i förklassen ihop med mej hade strukit sej. Så jag va själv i den klassen. Det betydde att jag fick hela framhoppningen för mej själv. Lyxigt! Jag red fram precis som jag brukar göra. Mycket byt om volt, flytta bogar och ställ igenom. Sen lite galopp på volt och sen skuttade jag över dom små hindrena. Mina ben kändes som spagetti och jag va klar en kvart innan jag skulle gå in. Det här blir ju jättebra...Not!

Väl inne på banan så va Jazze på hugget. Jag flyttade skänkeln lite och han for framåt direkt. Han va med! Red mot första hindret och då tvekade han lite men jag petade till han på bogen med spöt och sen flöt det bara på. När jag tittar på filmen så ser det så lätt ut. Det ser ut som om jag bara sitter där uppe och finåker häst. Det gör jag verkligen inte. Men det är ju så man vill att det ska se ut!

Eftersom det va två faser så fick vi rida omhoppning också. Egentligen får inte Jazze göra det eftersom han bara är 5 år med SKBFF har lite specialregler på sitt KM. Men jag red mjuka svängar ändå. "Vi rider inte för att vinna. Vi utbildar för framtiden."

Till nästa klass han vi bara ut och pusta lite och sen va det våran tur igen. Två ryttare går fort. Sen var det dax igen. Jazze va lite seg i svängen innan starten men när han fick se första hindret så va han med. I den här klassen som hade bedömningen A1:a så höjs hindren 10 cm i omhoppningen. Jag hade iskallt räknat med att vi skulle få nått fel i grunden så jag skulle slippa den där omhoppningen men vi red felfritt även här. Så då va det bara ut och vända innan det va dax för omhoppning. Nu på 80 cm. Det har vi inte hoppat sen vi vägrade ut oss på andra hindret i Askersund. I Mars! Så när det va våran tur igen så gick jag in i min lilla bubbla och gjorde som jag brukar: Jag tänkte ingenting! Jag red banan utan att tänka nått alls. Vi rev 2 hinder men vad gör det?! Jag gick in och red fast det va 80 cm. Och Jazze hade inte en tanke på att stanna en enda gång.

När jag red ut med 8 fel va jag så stolt över mej själv så jag kunde spricka!! När folk frågade hur det gick och jag svarade: "Det gick jättebra! Vi rev 2." så trodde väl folk att jag va dum i huvudet. Men vad gör 2 sketna bommar? Vi hade ju ridit 80 cm!!

I KM kom vi 3a och så fick vi en Clear round-rosett för våran felfria runda i förklassen. Jag är så nöjd med den här dan. Äntligen lite medvind!!

Idag har jag spenderat 8 timmar på Vadsbogymnasiet. Där har jag gjort högskoleprovet. Hur det gick? Ja om jag säger så här: Får jag bra poäng så är det mer tur än skicklighet! En del frågor hade jag ingen aning om hur man skulle lösa. Men som tur är finns det 4 svarsalternativ. Så har jag tur kanske jag har kryssat i några rätt av misstag;)

I dag har jag gjoort nått som jag inte har vågat på över 1 år. Jag har hoppat hemma. Utan Josse. Jag har varit så osäker på hoppningen att jag inte har vågat hoppa hemma ifall jag inte skulle reda ut det om han stannade. På söndag ska vi rida KM i hoppning så här skulle övas bana! Det blev en evighetsbana med 4 hinder. Det är ju så jobbigt att plocka bort annars... Ett räcke på varje långsida och en oxer på varje diagonal. Jazze va på hugget ocg letade hinder. Han hoppade allt jag styrde på utan minsta tendens till att stanna. Mitt självförtroende skjöt i höjden!

På eftermiddagen va jag och hälsade på Josse en sväng. Vi fika så klart! Sen tog jag lite kort när hon red Arvid, hennes 4-åring.

Förra måndagen va vi hos Josse och tränade. Det märks att vi har hoppat över en träning nu för då blir jag osäker igen. Josse envisas med att ha oxrarna breda. Dom är inte mer än 70 cm höga men det är 155 cm mellan markbommarna. På så sätt kan Josse sen höja 20 cm till utan att behöva bredda och jag får öva på breda hinder:) På söndag ska vi tävla klubbmästerskap i hoppning för Skaraborgs Fjordhästförening.

I söndags va jag och Jazze i Tidaholm på lokal dressyrtävling. Sista omgången av div 3 lagdressyren. Det regnade småspik och blåste precis hela dagen. Min första start va 12.10 och min andra start 16.59 så det blev en lång och kall dag för mamma och mej. I förklassen fick jag 63,75%. Exakt samma som sist när jag red för den domaren. Men jag måste lära mej att rida upp rakt på medellinjen. Det är ju katastrofdåligt!!

I lagklassen red jag för en ny domare som jag inte ridit för tidigare. Hon gav mej och Jazze bara 60,53%. Visst Jazze va lite spänd men lite mer tycker jag att vi hade kunnat få. Men tjejen som red innan mej "som alltid brukar rida på 70 %" fick bara 62% så kanske va just den domaren väldigt snål med sina poäng... Den här ritten blev aldrig filmad för mamma fick inte igång min mobil. Men man kan inte få allt här i världen. Mamma va jätteduktig ändå. Hon som är rädd för hästar t o m. Men hon tog av täcke, och hon höll i Jazze och hon mockade ur transporten trotts att Jazze stod där inne. Hon är modig min mamma  

I dag va vi på Habo och tränade för Jenny. Jag har övat som en tok på att bogarna ska flytta sej och inte bara fortsätta rakt fram som en kör häst. Då ligger Jazze nämligen ner i svängarna och vi kommer inte ens ut i hörnen. Vänster sida är lätt men högersida är svår. Men idag fick jag till det!!

Dessutom har vi äntligen beställt en dressyrsadel!

I söndags tävlade vi lokal dressyr i Töreboda. Hemma fast ändå inte eftersom jag tävlar för Mariestads RK. Vi red LC:2 igen och fick ihop 65,179%. Det va samma dommare som dömde mej i juni och då skrev på varenda punkt att Jazze blev för ihopdragen. Nu hade jag exakt lika lång tygellängd som då. Det måste ju betyda att han har blivit starkare?:)

Idag har vi varit på Habo och tränat för Jenny. Vi tränade ställning och galopp.

A just det! Köpte ny bil igår. En Saab!