I måndags var det som sagt träning. Vi red igenom hela programmet och sen tränade vi extra på bågarna med övergångar trav-skritt-trav och ordentliga hörnpasseringar i både trav och galopp. Jazze jobbade på bra men på slutet blev han trött och då blir han tung.

I går vilade Jazze efter 2 dagar med dressyrpass. Tog in honom och tvättade ett bett som han har fått mellan frambenen. Det har blivit en reaktion på huden så det har blivit skorv runt om. Så nu har jag tvättat med Hexocilschampoo som Kina rekomenderade. Och idag såg det redan bättre ut.

Sen åkte jag till Skara och red Gandhi. Idag hoppade jag upp direkt utan att hänga över sadeln först. Sen skrittade vi på lina. Jag hade ett dressyrspö i ytterhanden och jag behövde bara lägga det emot för att han skulle svara. Han är väldigt känslig men han tog det hela med lugn. Vi red i båda varven. Vänster varv är Gandhis trygga varv. Ylva är på "rätt" sida, dvs sidan man leder, sadlar osv i från. Höger varv blir han genast mer skepptisk i. Men han skrittar på ändå. Sen bytte vi till hans trygga vänstervarv igen och så provade vi att trava. Gandhi har alltid öronen vinklade bakåt för att höra vad jag gör. När vi travade  och jag red lätt lite föriktigt så hade han öronen jättevinklat bakåt. Han va väldigt skepptisk men han litar på oss och accepterar vad vi gör. Efter några varv så slappnade han av lite mer och då slutade vi. Guldstjärna till Gandhi!!  

Här är bilder som Johanna tog på oss förra fredagen:

Idag har jag longerat Jazze över höga bommar. Han var väldigt springig i början men tillslut lugnade han sej och blev väldigt rund och fin. Jag har även hunnit med att besiktiga Samuels bil (Fick tiden 7.28 och fick besiktningstid 7.54 Jag hann precis in!) och hämta hö i Töreboda. När jag slutar jobbet i kväll ska jag åka ner och lasta ur det för det han jag inte innan jobbet nu...

Nu har jag inte skrivit på över 2 veckor! Detta har såklart sina orsaker. Kort sagt det har varit en jobbig tid med mycket tårar och en jobbig men väldigt fin begravning. Men nu får vi försöka blicka framåt. Livet måste få fortsätta även om man är ledsen.

Jag har förstås hunnit med andra saker också. Jazze och jag är anmäld till en klubbtävling i dressyr. Vi ska rida LC:1. Så nu tränar vi för fullt! Vi red igenom programmet igår med Fia som kartläsare och idag ska vi till Josse och träna dressyr för en gångs skull:)

Fias kille Johan tycker Jazze ser ut som en sagohäst, så numera går Jazze under namnet "Sagohästen". Gärna för mej!;)

I fredags va Sagohästen en riktig gris och stampade, ja STAMPADE hovslagaren på foten! Sen ser han SÅÅÅ oskyldig ut när hovslagaren blir förbannad på honom. Han är en liten djävul i änglakläder men det är ingen som tror på mej när jag säger det. Men för det mesta är han en snäll sagohäst förstås;)

Gandhi har jag ridit 3 gånger nu. Nu kan Ylva stå i mitten med longerlinan och vi skrittar på volten runt henne. Men förra gången ville Gandhi hellre prata med tjejerna i hagen än att jobba med oss så nästa gång får jag nog prova att rida med spö. Han är så känslig så det kanske räcker att jag håller i det. Vem vet...

I helgen har det varit fullt upp. Först jobbade jag och sen kom Samuel och Samuels lillebror Josef och hämtade mej och vi åkte upp till min faster och fikade. Johanna och pappa kom också dit. Sen gick vi ut till stockholmsvägen för att kolla på kortegen. Det var nämligen cruising i Mariestad. Vi har som tradition att fika och titta på bilar just den här dagen varje år.

På kvällen var det grillning med "grannarna" (Vi har inte bott grannar sen 2004) sen var jag chafför på cruisingen i Martins Oldsmobile från 1953. Perfekt väder, åka bil, träffa folk och spela rockabillymusik. En väldigt kul kväll! Mindre kul dagen efter när jag kom i säng 5.30 och va tvungen att gå upp 8.00 för att släppa ut hästen och rida med Fia som vi hade bestämt. Sen jobbade jag på eftermiddagen. Man kunde inte stå still för länge med 2,5 h sömn i kroppen kan jag säga!

Bilen jag körde:)

Mackan öppnar en av kvällens många öl;)  

En trött tjej på toan på Hassletappen...

Idag va Fia snäll och tog ut Jazze så jag kunde sova ikapp lite. Alla som har försökt med det vet att det är omöjligt att sova ikapp förlorad sömn. Så nu sitter jag här och är lika trött som igår.

I helgen jobbade jag. Däremellan hann jag ned att städa och rensa i min garderob. Otroligt tråkigt! Men roligt när man kommer i kläder som man inte kom i förut. På söndagen red jag och Jazze i padocken. Han gick ganska okej. Men han tog fel galopp några gånger. Då får jag skärpa mej för jag gör för slarviga hjälper.

I måndags hade jag lyckats få två tider på sjukhuset. En i Mariestad och en i Skövde. Johanna va snäll och följde med. Solen sken och jag slapp att köra. Härligt!

Väl på sjukhuset hade jag tid kl 13.00 Vi blev uppropade och fick komma in i ett undersökningsrum. Dock kom inte doktorn förrän 13.40 Men inte ens en ursäkt. Hade jag kommit 40 min försent till min tid så hade jag nog fått åka hem igen utan att bli undersökt. Men det är ju skillnad på folk och folk...Efter det åt vi på MCDonalds. Min och Johannas favoritrestaurang!

I tisdags va jag och Jazze hos Josse och hopptränade. Det gick ganska bra i början. Josse har ökat svårigheten lite nu och vi skulle hoppa ett hinder på ena långsidan sen en kost S-båge över medellinjen där det stod ett hinder och sen en kortsväng igen till ett räcke på andra långsidan.. Det redde vi ut ganska bra. Sen hoppade vi en bana och det gick också bra. Efter det så höjde Josse upp hindren och då blev det problem. Jazze stannad på räcket på medellinjen men då blev jag arg och han fick hoppa stillastående. Sen oxer oxer så blev det stopp några gånger och jag känner hur benen börjar skaka. Till slut så kom vi över och red mot sista linjen som va ett räcke snett igenom och sen en böjd båge till en oxer. Då blev det stopp igen. Nu måste jag skärpa mej! Red på igen och va ettrig som tusan. När vi red mot oxern galopperade Jazze på sne. Men över skulle han iaf!! Och vi kom över:) Jag börjar få lite självförtroende men när det händer nått sån här så är det som bortblåst igen. Att det ska va så svårt...

Sen åkte jag till Gandhi. Vi gjorde det vanliga. Longera med stigbyglarna nere. Gandhi orkar numera galoppera på stor volt i båda varven. Sen hoppade jag lite och krängde i sadeln innan jag hängde över och vi gick ett varv. Jag kunde vifta med både ben och armar utan att han bryr sej över huvudtaget. Så när vi kom tllbaka där vi började så stannade vi. Jag la försiktigt över benet och Ylva gav mej stigbygeln innan jag satte mej ner försiktigt. Jag reste mej sakta upp och Gandhi stod där helt oberörd. Som dom flesta unghästar har han lite myror i benen. Så vi gick ett varv även när jag satt i sadeln. Egentligen hade jag tänkt bara sitta på när han stod still idag men ibland får man planera om. Här är vi:)

Idag har jag och Therese ridit ut. Skönt att komma ut i skogen och galoppera!!

I morse löshoppade jag hästarna tillsammans med Fia och Emelie. Jazze va pigg och glad! Han bockade genom hela svängen och hoppade jätteavspänt! Han vet vad han ska göra och skötte sej nästan helt själv. Det värmer mattes hjärta  .

Sen åkte jag till Gandhi. Idag va han lite okoncentrerad eftersom stona va ute i hagen brevid padocken. Men bara vi hade gjort klart att vi va där för att jobba och inte titta på brudar så gick det jättebra. Idag kunde vi gå ett helt varv runt padocken med mej hängandes över sadeln  

Här är kort på Jazze när han löshoppar som Fia har tagit. Han hoppar som en katt!

Igår efter jobbet åkte jag till Gandhi. Han som brukar lyssna lite dåligt på mej när jag longerar ve idag helt plötsligt jättelydig! Jag hängde lite och vi gick några steg. Det gick kanonbra!

Sen hem och rida Jazze. Mamma och pappa va och hälsade på i stallet idag så pappa filmade oss. Jazze jobbade på bra trots att det va åskvärme ute. Efteråt åkte vi hem och åt Tacopaj som pappa hade gjort:)

Världens bästa Jazze  

Idag hade jag utsläpp. Sen longerade jag Jazze över höga bommar. Han orkar galoppera på linan i båda varven nu. Det är inte så graciöst men det är inte sken iaf;)

Sen åkte jag till Marlene. Hälsade på den nya fölisen som inte har fått nått namn än. Ett hingstföl är det iaf. Ett gulbrunt. Här är han sötingen!

Sen skulle jag rida Paddy. Han va inte alls på humör idag. Helt okontaktbar när jag longerade. Sprang med huvudet utåt och bockade och hade sej. När jag sen hoppade upp så gick han inte ett ärligt steg framåt. Det gick mest uppåt... Jag försökte på alla sätt och vis men försök att säga till en envis hingst som dessutom känner lukten av brunstiga ston. Dessutom for Chiefen, Marlenes andra hingst, runt som en tok i sin hage. Kan tänka mej att det gick runt i huvudet på stackars Paddy... Det slutade med att Marlene fick leda mej bort till en annan hage där vi klättrade lite. Då började han svara lite bättre på min skänkel iaf. Sen red vi till en annan hage där jag försökte trava lite. Men icke! Han hade ingen lust och gick bara ett steg i taget. Eller stod stilla helt... Till slut fick jag igång honom i trav men jag fick driva i vart enda steg. Vi red mot den minsta stocken och travade över den. Tog den i galopp en gång också men det gick trögt. Paddy har jättebra hoppteknik. Hans pappa heter Silver Shadow och har tävlat Internationell GP-hoppning. Här är en film på honom. Nu finns han i Sverige och tävlas av Camille Kolgjini.

Sen övade vi på att gå med fölen i grimma. Ett jobb som är ganska svårt att göra när man bara är en person. Här är fina bilder som Marlene tog på oss idag.

I måndags skulle jag på hoppträning hos Josse. När jag höll på skulle backa intill transporten så lyckades jag trampa av huvudkopplingscylindern. FAANN! Jag ställde bilen, ringde Josse och gick upp till Jonsson och fikade. För med den bilen kom jag ju inte en meter till... Sen kom världens BÄSTA Samuel. Kollade på bilen, konstaterade vad som va trasigt, satte sej i bilen startade den och körde hem den. Tydligen kan kman köra bil även utan koppling.

Efter lite pyssel hemma kunde jag ta Samuels bil och kom i väg till Josse. Första övningen var en serie med 4 räcken och ett språng mellan varje. Det va 6,5 m emellan så det va lite trångt för att Jazze skulle komma upp i språngena ordentligt. Jag och Jazze kämpade oss igenom det flera gånger. En gång försökte Jazze smita brevid men jag va snabb och korrigerade. Bra Madde!

Sen skulle vi hoppa oxer oxer med 4 eller 5 språng emellan. Direkt när det blev oxer så blev jag så nervös så jag mådde illa. Under den första oxern låg även en presenning och i den andra satt en grind. Men Jazze hoppade utan att titta på nått och som vanligt så är alla mina orosmoln i onödan. Vi fortsatte snett igenom till ett räcke med vattenmatta. Den tittade han inte heller på. Sen snett igenom åt andra hållet på ett räcke med ett vitt staket i. Sista övningen var samma långsida oxer-oxer, sen snett igenom på räcket med vattenmattan, sen böjt spår till en av oxrarna fast åt andra hållet, sen räcket med staketet och sist böjt spår till oxern med grinden. Vi klarade den övningen också. Inga stopp idag men inte riktigt samma Go i honom som vanligt. Men det va ju faktiskt chokerande 18 grader när vi tränade. Kanske var det gräs och värmen i kombination som gjorde honom trött?

När jag hade hoppat färdigt så kom muskeldarrningarna i mina ben. Det är så mycket spänning som släpper...

Vi klarar det tillsammans...