Sedan jag trillade av Pelle för 3 år sen och nästan bröt ryggraden har hoppning varit en grej som får mej helt skakis och illamående. Förra onsdagen åkte jag och Jazze till Hova där Josse och några till skulle hoppa med sina unghästar. Det blev en hemsk upplevelse för mej. Hinder som är 60 cm höga kändes hur läskiga som helst och jag fegade ur flera gånger. Dessutom kändes det som om jag fick lyfta Jazze över hindrena. Åkte hem mycket missnöjd med min egen insats.

På kvällen pratade jag lite med Josse och hon peppade mej och gav mej tips. Bl a att jag skulle öka Jazzes havre till 1 kg. Dagen efter mätte jag upp 1 kg krossad havre. Det blev 2,4 l. Det låter väldigt mycket men havrekross väger ju inget nästan.

Jag har även bestämt mej för att jag måste hoppa minst en gång i veckan. Hoppning är färskvara och ska vi komma framåt så kan vi inte backa 5 steg varje gång bara för att jag blir höjdrädd.

Idag hoppade jag och Therese i paddocken hemma. Helt underbart att man kan rida i en utepadock i början av januari och den är inte frusen!

Vi hade byggt upp ett enkelhinder på ena kortsidan för uppvärmning och en kombination på andra långsidan. Räcke-7m-oxer. Idag satsade jag högt och la upp oxern på hela 70 cm. Vi började värma upp med att travhoppa enkelhindret. Jazze som nu går på 1,5 l havre istället för 0,5l gjorde precis som han skulle. Travade in, hoppade och galopperade efter. Sen skulle vi rida kombinationen. Jag började trava emot och det blev stopp på första. Ny anridning och stopp igen. Nu får jag skärpa till mej! På igen och vi kom över första men då blev det stopp på oxern istället. 3 gånger försökte jag med samma resultat. Då fick Johan lägga ner bakbommen på oxern och då gick det bättre. Självförtroendet kom tillbaka lite och jag körde 2 gånger till så vi fick bra flyt.

Sen fick Johan lägga upp bakbommen igen och så körde vi. Den här gången gick det jättebra med lite pet på bogen. Sen va det som om allt släppte. Jag körde 4 gånger på raken och det flöt på jättebra! Sen va jag nöjd så då avslutade vi.

Jag va så nöjd efteråt! 70 cm känns inte ens att hoppa så jag vet inte riktigt vad det är jag är rädd för?? På söndag ska jag och Jazze starta 50-50 på MRKs Clear Round. Efter dagens hopp-pass så känner jag mej förberedd. Josse har dessutom lovat att hon ska komma och hjälpa mej:)

Pelle och jag på clear round. Hela 80 cm vågade vi hoppa här!:)

Att han inte ska klara det behöver jag inte va rädd för iaf;)